Några frågor till artikelns förstaförfattare Catharina Melander, universitetslektor vid SWEAH:s partnerlärosäte Luleå tekniska universitet och SWEAH-alumn, disputerad 2018. Övriga är SWEAH:s tidigare studiekoordinatorer Charlotte Löfqvist och Maria Haak, Søren Smedegaard Bengtsen, som har suttit i SWEAH:s styrelse samt Gudrun Edgren, som har varit expert i SWEAH:s pedagogiska grupp i många år.
Vad överraskade mest i intervjuerna med de 18 SWEAH-alumnerna?
– Det var hur likartade upplevelserna var, trots att deltagarna befann sig i så olika kontexter och hade så olika förutsättningar. Ett återkommande tema var osäkerhet, men dess ursprung kunde skilja sig åt. För den fastanställda lektorn kunde det handla om möjligheten att bedriva forskning och meritera sig vidare, medan det för postdoktorn handlade om att få en fast anställning, undervisa och på det viset meritera sig. Dessutom uttryckte nästan alla ett behov av stöd och vägledning i karriären.
Vad för konkreta exempel på personlig vägledning uttryckte de?
– De lyfte fram att det var viktigt att få stöd i att tillämpa nya metoder och anpassa sig till olika forskningssammanhang. De uppskattade att bli inkluderade i forskargrupper och att delta i anslagsansökningar och andra meriterande aktiviteter, som till exempel undervisning. Utöver det nämndes vikten av att få strategisk vägledning för att kunna prioritera och planera sin karriär på ett fördelaktigt sätt, särskilt eftersom forskare som arbetar tvärvetenskapligt ofta behöver navigera mellan flera olika kunskapsfält. Dessutom behövde stödet inte bara handla om professionell utveckling, utan också om att hitta en balans mellan arbete och andra viktiga delar av livet, något som kan vara särskilt utmanande i en dynamisk och gränsöverskridande forskningsmiljö.
Vilka färdigheter behöver man för att lyckas i sin forskarkarriär?
– Resultaten visar att det krävs en kombination av flera kompetenser och identiteter för att ha en framgångsrik forskarkarriär och kunna bedriva forskning som leder till nyttiggörande och genomslag. Några av dessa är strategisk karriärplanering, nätverksbyggande och samarbeten, att ha anpassningsförmåga och kunna röra sig mellan olika forskningsfält, tillämpa olika perspektiv och samarbeta över disciplingränser. Det är även viktigt att vara tålig, uthållig och kunna hantera osäkerhet, det vill säga att hantera konkurrens, avslag och osäkerhet kring finansiering och anställningar, samtidigt som man upprätthåller motivation och engagemang.
"hantera konkurrens, avslag och osäkerhet kring finansiering och anställningar, samtidigt som man upprätthåller motivation och engagemang."
Ni introducerar det nya begreppet ”career ecologies” – varför behövs det?
– Det behövs för att förändra hur vi ser på akademiska karriärer. I stället för att tänka att karriären börjar sent och följer en rak väg, behöver vi se det som en sammanlänkad och dynamisk process, där universitet och samhälle hänger ihop redan från början. Redan som doktorand är man en del av detta ekosystem, och genom att integrera karriärtänkande i forskarutbildningen kan vi minska osäkerheten utan att öka pressen. Detta synsätt ger doktorander en tydligare bild av framtiden, stärker deras självförtroende och uppmuntrar dem att använda sin kunskap och sitt inflytande i samhället redan från start.
Vilka brister hos forskarskolan SWEAH framkom i studien?
– Studien identifierade inga konkreta brister hos forskarskolan, men en återkommande reflektion från alumnerna var en önskan om att kunna fortsätta hålla kontakten och få stöd även efter doktorandtiden. Det fanns en önskan om en mer strukturerad fortsättning, där tidigare anslutna doktorander kunde fortsätta vara en del av forskarskolan och få stöd i den fortsatta karriären. SWEAH upplevdes redan erbjuda vissa sådana aktiviteter, men fler initiativ efterfrågades.
Varför var just den här studien viktig att göra?
– Den ger inblick i hur forskare i början av sin karriär upplever sin förberedelse för att jobba med tvärvetenskaplig forskning – särskilt när de går från att vara doktorander till att bli postdoktorala forskare. Tvärvetenskap ställer specifika krav, både när det gäller metodkunskaper och förmågan att samarbeta över ämnesgränser. Genom att ta del av alumners erfarenheter och insikter får vi och andra som driver forskarskolor en bättre bild av vilka utmaningar och möjligheter som påverkar deras karriärövergång och fortsatta utveckling. Studien bidrar med ny kunskap om hur stöd och strukturer kan anpassas för att ge bättre förberedelser och en mer gynnsam forskningsmiljö för juniora forskare – både under doktorandtiden och efter disputationen.
Studien har genomförts av forskare som till viss del finansierats av forskarskolan SWEAH.
Läs hela publikationen "Well prepared yet uncertain: Experiences of the early career transition after affiliation with an interdisciplinary graduate school".