Detta blir ett av åtta forskningsprojekt som forskningsrådet Forte har beviljat inom ramen för arbetslivets utmaningar 2024.
Forskargruppen ska undersöka individer som arbetar efter pensioneringen, så kallade jobbonärer, både inom och utanför seniorbemanningsföretag. Enligt statistik från Pensionsmyndigheten har cirka 264 000 svenskar en förvärvsinkomst, samtidigt som de får sin allmänna pension. En stor del av dessa "jobbonärer" är anställda via bemanningsföretag som är nischade mot pensionärer.
– Denna typ av anställning är relativt ny på den svenska arbetsmarknaden och den växer snabbt. De senaste decennierna har präglats av politiska målsättningar om ett längre arbetsliv. Vi lever längre och är friskare än tidigare. Jobbonärer skildras ofta positivt i medierna och förkroppsligar på många sätt idén om ett aktivt åldrande som involverar arbete, men vi tror att det finns fler berättelser och perspektiv att utforska för att förstå detta fenomen och dess konsekvenser, säger Robin Jonsson.
Utanför traditionella arbetsmarknadsmodellen
Med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer ska forskningsprojektet bland annat kartlägga jobbonärers och seniorbemanningsföretags utveckling, analysera seniorarbetares demografi och drivkrafter, samt tolka narrativ kring arbete efter pension.
– Jobbonärerna står på många sätt utanför den traditionella svenska arbetsmarknadsmodellen och har vissa likheter med andra typer av tillfälliga anställningar som har vuxit fram under det senaste decenniet såsom exempelvis "gig-jobb". Jag hoppas att projektet ska bidra till att skapa bättre förutsättningar och villkor för att organisera och utföra arbete med hänsyn till olika anställningsformer.
Vid sidan av sina forskningsuppdrag vid Göteborgs universitet och Södertörns högskola är Robin Jonsson även ledamot i SAIN, SWEAH Alumni Interdisciplinära Nätverks styrgrupp.